Varför ska man egentligen vara snäll?
Ja, det finns naturligtvis många anledningar till att vara snäll. En god anledning är att man faktiskt vinner själv på att vara snäll. Det har visat sig i ett antal vetenskapliga studier. Till exempel gjorde man en studie där människor fick spela ett spel. I spelet kunde man välja mellan två strategier.
Vara hjälpsam.
Inte vara hjälpsam.
Efter spelet röntgades deltagarnas hjärnor. De deltagare som varit hjälpsamma hade hjärnor som var mer nöjda.
Studien visade alltså att vi faktiskt njuter av att göra goda gärningar.
I en annan studie delade man ut kakor till studenter på ett universitet. Hälften av studenterna fick en kaka. Hälften av studenterna fick ingen kaka. Tio minuter senare skickade man fram en person som bad om hjälp. Det visade sig att studenter som hade fått en liten kaka var hjälpsammare.
Vad visar det här? Jo, om vi gör gott för andra människor så ökar sannolikheten att de gör gott för oss eller för andra människor. Det innebär att snällhet sprids som ringar på vattnet. Hjälper du någon är det alltså större chans att du får hjälp tillbaka.
I en tredje studie frågade ett bibliotek hur de skulle få tillbaka sina böcker i tid. Det visade sig att det inte var bra med böter. Det bästa sättet var om bibliotekarien rörde vid den som lånade boken. En liten beröring skapade tillit och personen lämnade tillbaka boken han lånat.
En farlig utveckling
Vi lever i en speciell tid. Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har skapat fantastiska möjligheter för människan. Vi botar alltfler sjukdomar. Vi lever allt längre. Vi går mot en allt bättre värld. Samtidigt har samma utveckling skapat stora faror. Vi har en global miljökris. Vi har hemska vapen. Flygresorna gör så att sjukdomar sprids allt fortare.
Vi balanserar idag på en knivsegg mellan en fantastisk utveckling och risken att förlora alltihop. Vad är det som kommer att avgöra framtiden? Ja, det är egentligen två faktorer. Det handlar om hur goda vi är och hur kloka vi är.
Vem är det då som bär ansvaret för den här utvecklingen? Är det våra politiker? Våra näringsledare? Nej, det är inte bara de som kan göra skillnad. Vi har alla ett ansvar. Vi har ett ansvar för oss själva, för vår familj, för våra vänner, för våra arbetskamrater. Men det räcker inte. För vi har också ett ansvar för alla vi möter. Men det räcker inte heller. Vi bär alla ansvaret för hela världen. Så stort är ansvaret på var och en av oss. Jag tror att när vi i slutet av våra liv tänker tillbaka, så kommer vi att ha en fråga som är viktigare än alla andra och det är: Vad har jag gjort för att bidra till en bättre värld?
Hur kan vi bidra till en bättre värld?
Jo, dels genom att göra gott mot våra medmänniskor. Men inte bara det. Vi har alla mörka egenskaper. Vi har alla dåliga sidor.
För länge sedan genomfördes ett ifrågasatt experiment. En man skapade ett fiktivt fängelse i källaren på en universitetslokal. Han valde ut 24 friska och normala människor. Han lottade ut dem i två grupper. Den ena gruppen fick vara vakter. Den andra gruppen fick vara fångar. Vakterna började misshandla fångarna. Experimentet fick avslutas efter sex dagar. För då var många av fångarna både fysiskt och psykiskt nedbrutna. Tolv friska, normala och psykiskt stabila människor gjorde det här mot sina medmänniskor. Ingen av vakterna vägrade att utföra sina sysslor.
Och vet du vad som är värst av allt? Jo, det är att det kunde ha varit du och jag. För skiljelinjen mellan gott och ont går genom hela världen och genom varje människa. Vi är i huvudsak goda, för annars hade vi aldrig överlevt evolutionen. Vi hade slagit ihjäl varandra för många tusen år sedan. Men i oss har vi potentialen att göra dåliga, hemska och fruktansvärda saker mot våra medmänniskor. Är vi inte medvetna om våra dåliga sidor, då har vi ingen möjlighet att kontrollera dem. Då blir vi hjälplösa offer för de svarta drifterna. Så jag säger så här – var god, men framförallt känn igen dina dåliga egenskaper. Och när du har identifierat dina dåliga egenskaper, så börja arbeta med att förändra de här dåliga egenskaperna. För de egenskaperna drar ner oss. De dåliga egenskaperna gör oss till mindre människor. Och jag säger inte att det är lätt, men jag säger att det är värt att ta sig an den uppgiften.
Jag träffade för en tid sedan en man som förlorat sin hustru i cancer. Han sa till mig:
”Vet du, när min fru dog, då blev jag så nedstämd att jag bestämde mig för att ta mitt eget liv. Men vet du vad som fick mig att ändra uppfattning? Jo, en vecka efter att min fru dött, så ringde en sjuksköterska upp mig och frågade hur det var med mig. Kan du tänka dig, hon som hade så mycket att göra. Hon tog sig tid att ringa mig för att fråga hur jag mådde. Den medmänskliga gärningen fick mig att vilja leva vidare och det är ett beslut som jag aldrig har ångrat.”
Vad säger den här historien? Jo, den säger att det största av alla misstag är att inte göra något eftersom man bara kan göra lite.
Vi får inte glömma att ibland göms det riktigt stora i det lilla. Och varje dag rymmer hundratals möten. Vi möter människor i skolan, på arbetet, på bussen och i varje möte fattar vi ett beslut, nämligen hur vi ska relatera till vår medmänniska. Vi kan säga att hela livet består av möten. Livet är möten. Och det är upp till oss hur vi förvaltar våra möten – hur vi förvaltar livet. Vi väljer själva om vi vill vara goda eller onda. Om vi vill göra en liten god gärning eller ingen alls.
Texten är fritt tagen från en föreläsning av Stefan Einhorn.